Dagens sprint – ett jävla skämt!

Jag tycker inte om svordomar. Det finns ofta andra ord att välja.
Men ibland måste man.
Dagens sprinttävling i Tour de ski var ett stort jävla skämt.
En pajastävling.

Jag gillar sprint och vet att det ska vara hårt, tight och tufft.
Men det får ju finns gränser om grenen ska tas på allvar.

Marcus Hellner åkte bra och ledde sin kvartsfinal in i den sista kurvan när Dewon Kershaw gick upp jämsides, utanför svensken.
Kanadensaren försökte ta sig förbi, men höll inte sitt spår, utan gjorde en alldeles för snäv kurva och åkte rakt in i Hellner som naturligtvis föll omkull.
Loppets ledare var därmed inte bara borta ur tävlingen – han visade sig även vara helt rättslös.

Allvarligt talat: Vart skulle Marcus Hellner ta vägen?
Han kan ju inte gärna bara försvinna!
Svensken höll sitt innerspår när han blev rammad av en övertänd, klumpig kanadick.
I hockey kallas det interference och ger utvisning.
I sprintåkning är det tydligen helt okej.
Ingen åtgärd från juryn!

Tydligen säger nya regler att möjligheten att protestera numera är borttagen.
Det är upp till tävlingsjuryn själv att ta upp och bedöma tveksamma fall.
Tydligen var fallet Hellner inte värt att behandla.

När Jean Marc Gaillard i semifinalen bytte spår och körde rätt över Eldar Rönnings skidor var det tydligen inte heller något regelbrott.

Varför har man regler om de inte följs?
Varför har man en jury om den är helt inkompetent?

Båda de ovanstående fallen var glasklara diskningar, men det är fallet med finländskan Riitta Liisa Roponen som slutgiltigt bekräftar Kalle Anka-nivån på dagens tävlingsjury.

Roponens förseelse (som var mindre än både Rönnings och Kershaws) bedömdes av juryn, men diskussionen drog ut på tiden så till den grad att tävlingssekretariatet inte hann skriva upp finländskans namn i semifinalen innan det var dags att köra.
När övriga semifinalåkare gjorde sig klara minuterna före start fanns den redan utslagna polskan Kowalczyk i startområdet för att hämta sina skidor.
När det visar sig att bara fem semifinalåkare finns på plats uppmanas polskan att ställa sig på start – och släpps iväg i den semifinal hon inte kvalificerat sig för.
Roponen fick inte åka.

Men i resultatlistan står det att Roponen körde semifinalen.
Vår vänner i pajasjuryn har nämligen gjort en efterhandskonstruktion och skrivit att Roponen kom på sjätte och sista plats i den semifinal hon aldrig åkte.
Enligt resultatlistan var hon 7,7 sekunder efter segraren och därmed klar för B-final.
Allt för att snygga till verkligheten,
Roponen får sen mycket riktigt åka B-finalen – som sjunde(!) tjej och tvingas starta bakom övriga deltagare.

Ganska många frågor finns kvar efter dagens tävling:

Varför fick Roponen inte åka A-finalen?
Gjorde juryn möjligen bedömningen att hon inte skulle åkt tillräckligt bra för att klara sig till A-final om hon nu fått åka den semifinal han aldrig fick starta i?

Och om det nu går att starta med en extra åkare, varför fick inte Hellner chansen som sjunde man i den semifinal han lätt hade tagit sig till (han ledde ju kvarten med 100 meter kvar när han blev rammad av en kanadensisk stridsvagn).

Om omkulltacklade åkare inte får nya chanser kan man ju börja sätta det hela i system.
Vad hade hänt om fransmännen Miranda och Ambrosetti börjat tackla undan Gaillards värsta konkurrenter för att han ska lyckas bättre i den totala touren?

För en åkare som Marcus Hellner är sprintens bonussekunder jätteviktiga för utgången av touren. Idag hade han chansen att klättra rejält men blev bestulen på den möjligheten.
Dels av en vårdslös kanadensare.
Men lika mycket av en några jurymedlemmar som åker ner till Nove Mesto för att fira nyår i dumstrutar.

/ Jonas

Explore posts in the same categories: Uncategorized