Vältaliga veteraner och stakande tv-profiler

Samtidigt som åkarna sliter vidare för att få möta målet i Mora så kommer jag att tänka på några av alla möten som det blev i samband med Vinterstudion igår.
Möten med åkare som förberedde sig för dagens utmaning.
Två vitt skilda exempel får ni här.

Skönaste svaret
Bengt Eriksson veteranernas veteran gästade oss på eftermiddagen inför sitt 56:e Vasalopp. I rad!
Bengt gjorde sitt första Vasalopp 1953 och har sen kört varenda år.
Jag hade såklart massor med frågor till Bengt.
Svaren var korta och kärnfulla.
Eller vad sägs om det här…
Pops: Var någonstans är Vasaloppet som jobbigast?
Bengt: När man blir trött.

Märkligaste synen.
Besynnerliga scener utspelade sig i vår stuga i Lindvallen vid 21.40 igår.
Det här var gänget som jag hade med mig.
Redaktör Bursell (han som i Vinterstudiosammanhang kallas Vikarien)
David Fjäll (Överladdad Vasaloppsreporterdebutant. Ständigt rabblandes fakta om Smågan där han är stationerad under sändningen.)
Rickard Olsson (Bingoutropare. Frågeställare. Försökskanin.)

Olsson hade alltså åkt noll (0) mil skidor innan han slängdes ut på en slutsträcka i stafettvasan i fredags.
Efter två mil där så satte han sig i bilen för att gå på dejt i Stockholm.
Tillbaka sen till Sälen för att förbereda sig för sitt livs utmaning.
Utrustad med mobiltelefon åker han Vasaloppet och rapporterar till er där hemma.
Vad var det då som hände i stugan?

Olsson åt oavbrutet och bytte samtidigt om för att testa alla sina nyinköpta kläder.
Underställsbyxor. Banan. Underställströja. Gröt. Överdragsbyxor. Lasagne. Handskar. Powerbar. Ni förstår…. 
Han är istoppad och pålurad allt man nånsin kan tänka sig.
”Kontokortet grät när jag kom ut ur sportaffären” var Olssons egna ord.
Om jag nu hörde rätt.
Prata inte med mat i mun var ingen uppmaning som passade att ge Olsson just den här kvällen.

Där står alltså Olsson mellan soffan och köksbordet helt redo för ett Vasalopp, åtminstone vad gäller utrustningen.
Då börjar han luftstaka.
Han hinner inte många stavtag innan Småganexpert Fjäll far upp ur soffan.
– Så där kan du inte staka!
– Vaddå? Vad är det för fel?
Olsson som hela tiden upprepar mantrat ”Jag är Thomas Wassberg” tappar all den falska självkänsla som den skinande nya utrustningen byggt upp.
– Du ska hålla armarna längs sidorna och sen bara fälla överkroppen framåt.
– Men jag har fått hjälp av mattias Svahn. Han sa inget om det här.

Det är desperation i rösten på Olsson.
9 mil ska han åka.
Han har ingen aning om hur man ska staka.
Han är så desperat att han på fullt allvar ber Fjäll om hjälp.

Från soffan ser jag alltså Fjäll stå och fälla överkroppen fram och tillbaka samtidigt som han berättar hur många meter över havet som Smågan är beläget.
Bredvid står Olsson och försöker imitera.
Jag är ingen expert men kan ändå tydligt se att ingen av dom vet vad dom sysslar med.
Vikarien då? Han tog sitt uppdrag på så stort allvar att han redan gått å lagt sig.
Vikarien ångrar sig idag.

Olssons luftstakande blir allt frekventare.
Fjäll påpekar något om att Olsson måste släppa greppet om sina låtsasstavar när armarna hamnat bakom kroppen.
– Är du helt säker på det här säger Olsson i samma andetag som han frågar om det finns mer Lasagne.
Fjäll börjar då yra att han fått instruktioner från stakkungen Staffan larsson.
Så här pågick det tills jag gick och la mig i mitt rum.
Somnade ganska skönt av att höra det sövande luftdraget från Fjälls och Olssons luftstakande.
Två tankar hade jag i huvudet när jag försvann in i drömmarnas värld.

Förmodligen har allt korvstoppande om Smågan fått det att slå runt i huvudet på Fjäll.
Förmodligen kommer Olsson aldrig ta sig i mål.

I skrivande stund har Fjäll slutat sända från Smågan men han har definitivt inte lämnat hans nya smultronställe på denna jord.
I skrivande stund är Rickard Olsson någonstans mellan Sälen och Mora.
Förmodligen närmare Sälen än Mora.
Förmodligen fäller han överkroppen stelt framåt för att sen släppa greppet om stavarna.
Förmodligen tar han sig aldrig i mål.

/popsen

Explore posts in the same categories: Uncategorized