Posted tagged ‘Vinterstudion’

120 kilo Kanadensisk dynamit

mars 12, 2010

Ray Grassi (Canada, sledge hockey)

The beefy defenceman, who weighs 265 pounds, is probably the most devastating hitter in the game. Despite his bulk, the Windsor, Ontario, native is surprisingly quick and agile. Grassi says he loves to deliver hard, open-ice hits. ”I like to get one in the first few shifts, it just gets me into the game.”

Paralympics invigs imorgon fredag och det är det största i historien. 505 aktiva från 44 länder ska göra upp om totalt 64 medaljer, i OS var det 86. Det tävlas i fem grenar Alpin skidåkning, skidskytte, längdskidåkning, curling och kälhockey. Sverige har totalt 24 idrottare på plats.

Alpint: Linnea Olsson, Petter Ledin, Simon Jacobsen

Längd/skidskytte: Stina Sellin, Håkan Axelsson, Zebastian Modin

Rullstolscurling: Jalle Jungnell, Anette Wilhelm, Patrik Burman, Glenn Ikonen, Patrik Kallin

Kälkhockey: Aron Andersson, Magnus Karlsson, Dedjo Engmark, Marcus Holm, Niklas Ingvarsson, Jesk Kask, Per Kasperi, Albin Lindell, Rasmus Lindgren, Ulf Nilsson, Niklas Rakos, Dan Svensson, Anders Wistrand

Den absolut största sporten här i Kanada är kälkhockey.  Kanada är dom regerande OS-mästarna och de har precis lika stora förväntningar på sig som Kanadas OS-lag. En av de stora profilerna är Ray Grassi som tillvardags är proffs i Windsor Ice Bullets. Grassi som väger runt 120 kilo är en riktig publikfavorit som älskar att tacklas. Kanada har även världens bäste spelare i Brad Bowden.

Sverge har Kanada i samma grupp där även Norge och Italien blir motståndare. De två bästa går sen till slutspel. Viktigaste matchen blir Sveriges premiär mot Norge. Vinnaren där får en klar fördel eftersom Kanda, som sagt räknas som favorit. Vid senaste Paralympics i Turin 2006 slutade Sverige sexa. Inför spelen i här i Vancouver bestämnde den svenska ledningen att bygga laget från grunden med nya yngre spelare.

Missa inte matchen mellan Sverige och Norge som sänds direkt i SVT24 och SVT Play klockan 22:30 på lördag 13 mars.

Annonser

Det blir ”flying” …

januari 31, 2009

Som de enkle, ödmjuke krönikör jag ändå är nekar jag inte en uppgift.
Här anländer man direkt från arabvärlden, via en friidrottsgala i Göteborg och är sådär lagom förberedd inför dagens uppgift – att ranka Sveriges fem största längdåkare genom tiderna.

Klockan ställd i god tid för att hinna diskutera igenom upplägget med Pops.
I god tid på redaktionen.

Möter redaktör Blomberg som förväntar sig en blixttillverkad runa över Ingemar Johansson.  
Ingo är död. Trist.
Okej, jag skrider till verket.
Med några verbala handgrepp blir det hela klart ganska snabbt och nu – en knapp timme före sändning – hinner jag äntligen prata igenom upplägget med Pops.

Nähä, då ska Programledaren sminkas.

Det tar tid att sminka Pops. Han kommer tillbaka till redaktionen 32 minuter före sändning.
– Pops, skulle vi kunna gå igenom körschem…
– Nja… Jag ska bara ….
Pops är borta igen.

28 minuter före sändning. Pops tillbaks.
– Jo André, jag tänkte att vi kansk….
– Ja, det är bra, hämta en kopp kaffe till mig också.

22 minuter före sändning: André Pops speglar sig. Okontaktbar.

19 minuter före sändning.
– Pops, Hur i h-e vill du ha det där längdsnacket??
Och då får jag äntligen ett svar:
– Jag har inte förerett det ett dugg. Det blir nog bra. Vi kör flying.

Flying!? Flygande. På uppstuds. Jaha …

Pops är borta igen.
Som ett blont yrväder har han virvlat nerför trapporna mot studion. Jag tittar på klockan.
Okej, jag hinner förbereda mig själv.

Just då dyker redaktör Blomman upp igen. Normalt rödhårig. Nu högröd.
– Super G inställd. Vi får köra din ranking nu. 
– Nu?
– Ja, typ snart. In i sminket.

Öööh .. jaha. Jag antar att det kommer bli typ – flying.  

/ Jonas

Bildbevis: Fagerlind & Strand in action!

januari 30, 2009

bjorn_stig
Vi öppnade dörren till det alpina hjärtat denna fredag. Garmisch tänker ni säkert, men nej nej… En liten vrå i SVT-huset! Där fann vi nämligen radarparet Fagerlind/Strand som kommenterade Anjas uråkning off tube. Vet ni förresten att det är deras 18:e säsong ihop?!! …som kommentatorspar då alltså!

Om Jacob Hård har sin Rysspenna, så har Björn sina lappar… Kolla in vilken organisation!
bjornslappar
Finns det några Rysspennor á la Hård hos Fagerlind tro?

Pärsons hemlighet avslöjad…hoppas det finns fler

januari 30, 2009

Det kom post till Vinterstudion. Dagens skörd var lite udda. Men fängslande. Det handlade om Anja. Och Pärson.

Uråkning idag för Tärnatösen i Garmisch. Om fyra dagar börjar VM. Har hon någon slalomhemlighet att plocka fram till Val d´Isere? Tidigare har hon ju haft skidor hemma i källaren, nästan helt utslitna, som hon sparat till VM-racen. Källarskidor som blivit guldskidor.
Den här gången då? Definitivt inga gamla skidor eftersom hon bytt märke.
Nå´t annat trolleritrix då? Tror tyvärr inte det. Inte när det gäller slalom.
Fast hon har ju förvånat oss förr. Blev påmind om det idag när den här boken dök upp på redaktionen.

 parsonbok

Pops läser om Pärson och sig själv. Redaktör Blomberg låtsas jobba i bakgrunden.

Johan Lindberg har följt Anja och Pärson på nära håll under två världscupsäsonger för att sedan omsätta det hela i en bok ”Anja och Pärson”. Snart finns den ute i handeln för dom som vill läsa. Blev kontaktad av Johan i somras då han undrade om jag hade något speciellt att berätta om Anja och Pärson. Två anekdoter delade jag med mig av. När Anja blev förbannad på mig. Och när Pärson hamnade i klistret efter en intervju i Maribor. Så här skriver Lindberg om den senare.

”Inför VM i Bormio 2005 hade Anja åkt ur i tre slalomtävlingar i följd. Journalisterna frågade gång på gång om hon inte skulle byta tillbaka till sina gamla skidor…Svaret var alltid nej. Men så, inför slalomtävlingen i Maribor i januari, den sista före VM, bestämde man sig under en träning för att ändå testa ett par åk med de gamla skidorna. Alla bitar föll på plats, Anja träffade svängarna bätre än på hela säsongen. Med VM så nära inpå och med hårt tryck från medierna beslutade teamet att hålla bytet hemligt…Den första Pärson träffade när han kom ner från den förlösande slalomträningen var André Pops…
– Har ni gjort några förändringar? frågade Pops.
– Njäe lite småsaker bara, tvekade Pärson.
– Vilka småsaker? undrade Pops.
– Lite småändringar med skidor och grejer, undvek Pärson.
– Bara lite småändringar? pressade Pops.
– Ja, eller det kanske inte är smågrejer, erkände Pärson
– Vad har ni gjort då? frågade Pops rakt ut.
Pärson kapitulerade: Ja alltså, vi har bytt tillbaka till de gamla skidorna…”

Dagen efter vann Anja slalomen i Maribor på sina nygamla slalomskidor.
En liknande förvandling behövs för att Anja ska kunna hävda sig i slalomen i Val d´Isere. Eller kanske ännu viktigare för att hon ska kunna ta medalj i komben.

Pappa Pärson blir fortfarande tråkad av Anja och gänget för att han vek ner sig så lätt. ”Dom drog det ur mig” brukar Pärson försvara sig med. Men det var ju knappast nå´n skjutjärnsjournalistik som förvandlade hemligheten till en nyhet. Ett par följdfrågor var allt som behövdes. För övrigt är pappa Pärson en av dom trevligaste människor jag mött.

Just ja. Det kom ett litet paket också.

paketvinterstudion1

CD-skivan innehåller en VM-låt gjord av alpina landslagets Naprapat-Ulf

Hur den låter? Återkommer till det senare.

/popsen

Ingemar eller Anja? Gunde eller Sixten? Ni bestämmer!

januari 28, 2009

Såg en trailer för Carola-programmet häromdagen. Speakerrösten sa då att det finns få personer där det räcker med att bara säga ett förnamn så vet alla vem man pratar om. Carola är ett sånt. Svenska skidhistorien har också några stycken.

På lördag ska vi ut på tunn is i Vinterstudion. Oman-Krönikören har återvänt till den otacksamma uppgiften att lista dom fem största svenska längdåkarna. Inte helt lätt eftersom historien både är lång och innehållsrik. Kom ihåg också att Oman-Krönikören inte lyckades hitta vare sig beduiner eller arabiskt kaffe på hela semestern.

Stig-Hellman (inte att förväxla med Stig-Helmer på annexet) kommer antingen samsas om en aplinlista eller så blir det varsin. Dom funderar just nu på sina listor. Här känns det ju betydligt lättare. Stenmark. Pärson. Wiberg. Den topptrion rör inte någon. Eller? Känns som den stora frågan är den inbördes ordningen där. Kan säkert skapa en del diskussion.

Förnamnsteorin.
Carola. Solklart.
Ingemar. Gunde. Anja. Absolut.
Sixten. Pernilla. Toini. Tveksamt.
Per (Elofsson). Thomas (Fogdö). Sven-Åke (Lundbäck). Uppenbarligen inte eftersom jag kände mig tvungen att förtydliga med efternamnen.

Det där är ju bara ett av säkert tusen sätt att för sig själv försöka avgöra vem som är störst. Sen finns ju statistiken också. Men hur jämför man siffror från olika tidsepoker?

Ingemar vs Anja till exempel.

Världscupsegrar: 86-40
Publiken står upp å skriker Ingemar! Ingemar! Ingemar!

Segrar i totalcupen: 3-2
Fortfarande fördel den tyste.

OS- och VM-medaljer: 7-16
Tillbaka på ruta ett.

Och vad är det värt att ha varit först och brutit ny mark? Är det överhuvudtaget väsentligt? Då kan ju aldrig dom nya mäta sig med föregångarna.

”Listen to your heart” sjöng Per och Marie. Den tog sig in på Trackslistan da´n efter jag fyllt sexton. Låten ska inte underskattas. Den gjorde att jag tog mig betydligt närmare flickorna på dansgolven i Eskilstuna. Men kan den föra mig närmare svaren här? Att lyssna till hjärtat när det gäller kärlek är ju givet. Men gäller det även när vi ska lista skidlegender? Det kanske är ofrånkomligt.

Finns förresten tryckarna kvar? Synd och skam om svaret är nej.

Ju mer jag funderar ju mer känner jag mig som Tom Cruise. Inte så att jag tänker kasta mig in i Scientologin. Snarare kasta mig upp på en motorcykel i 180 blås med en konstgjord mask på mig så att jag ser ut som Björn Fagerlind. Med mig på hojen har jag en i-pod med ett uppdrag från Redaktör Blomberg att lista svenska skidhjältar. ”This message will selfdestruct in five seconds…”

Ni förstår vart jag vill komma va? Precis. Mission Impossible.

Alltså vill jag ha er hjälp. Redan nu vill jag veta hur ni funderar. Kommentera inlägget här så får jag en aning om hur tankarna går hos er. På svt.se/sport kan ni rösta i frågan. Och på forumet finns en längdtråd och en alpintråd där ni kan lista era ett till fem och motivera. Vi drar med er i diskussionen i Vinterstudion på lördag. 

/ André (Pops alltså) 🙂

”De fyras gäng” jagade Ingemars fjälla…

januari 27, 2009

För egen del finns det en sak jag inte gillar med Vinterstudion. Den är placerad i Stockholm. Saknar dom tidigare säsongerna då vi flackade runt i alperna hela vintern.

Vi skulle ju iåförsig inte kunna göra så´na heltäckande helger som vi gör nu. Skulle ju inte heller funka å kuska runt med två små barn. Å egentligen saknar jag ju inte resandet.

Jag saknar Stig.

Det finns vissa alpina tävlingsorter som ger rysningar bara man hör namnet. Så´na som man växt upp med. Ni vet när man väntandes på tävlingsstart satt och tittade på testbilden. Eller i bästa fall en klocka som tickade ackompanjerad av veckans pausfågelkvitter.

Schladming.
Madonna.
Plex (Ja vet, han är ingen ort men namnet hör ju liksom ihop med alla dom andra).
Garmisch.

Det är när nostalgin smyger sig på som jag saknar Stig som mest. Tänk er själva att efter en sändning en tävlingsdag nå´nstans i Alperna få sätta sig på en mysig restaurang med hela TV-gänget för å käka å Stig någonstans i konversationen säger följande.

– Jo (paus) ja minns en gång, det var ja å Girardelli…

Där är ju jag såld. 9 år gammal igen. Pausfågeln kvittrar. Sekundvisaren tickar. Snart tävlingsstart. Snart Eurovisionsmusiken. Da daj daj da daj daj daaaaj da….(Nynna den för er själva så får ni se. Den går så.) Vad Stigs story handlar om spelar egentligen ingen roll.

– Jo (paus) det var ja å Ingemar…

Stig har mig i ett järngrepp. Jag är inte ensam i gänget om att sitta med ett fånigt leende på läpparna. Det här är namedropping på högsta alpina nivå. Stig. Girardelli. Ingemar. Phil å Steve.

Tillbaka i nuet. Tittar i tävlingsprogrammet. Den här veckan körs det i Schladming och Garmisch. Saknar Stig. Måste Ringa. En liten anekdot från förr måste han väl kunna ge oss.

– Stig
– Tja det är Pops
– Hej du, hur är det?
– Bra, själv då?
– Jo det är bra.
– Du vi sänder ju från Garmisch nu i veckan. Har du nåt skönt minne därifrån att dela med dig av till våra bloggläsare?
– Jo. I Garmisch hände det mycket.

Här nästan hör man hur Stig tar några snabba slalomsvängar nerför Memory Lane. Jag håller andan. Väntar på fortsättningen.

– Det är väl två saker då. VM 1978. Och ”De fyras gäng”.

”De fyras gäng” låter ju onekligen spännande. VM-78 låter bekant. Vi spar det bästa till sist.

– Berätta om VM.
– Vet inte om jag borde påminna folk om det här.
– Vaddå?
–  Slalom. Jag körde ur i andra porten.
– Var det i Garmisch?
– Jo
– Vem vann då? (Ställer frågan innan jag hunnit tänka. Svaret kommer blixtsnabbt.)
– Vem tror du?
– Ingemar såklart.
– Jo såklart, före Piero Gross.

Ur i andra porten. Vi släpper det ämnet. Nu Garmisch och De fyras gäng.

– Jo (paus) det var i Garmisch som drevet började gå runt Ingemar. Nå´n fick syn på Ingemar med en fjälla bakom en folkvagnsbuss. Han hade ju precis börjat träffa Ann Uvhagen. Ingemars första riktiga fjälla sen han blev kändis.
– Vad hände?
– ”De fyras gäng” jagade oss alla som galningar för att ta reda på vem fjällan var.
– Vilka var ”De fyras gäng”?
– Det var GP:s utsände. VK:s utsände och hans chaufför. Och gängets ledare, Kvällspostens Lennart Jarevik.
– Vem döpte dom till ”De fyras gäng”?
– Jo det var väl alla vi åkarna. Jag å Ingemar å Lars-Göran Halvarsson å Bengt Fjällberg.

Namedropping. Ni förstår att jag saknar Stig va?

– Jarevik var den drivande. Han studsade fram på tå. Hälarna nuddade aldrig marken. Han var så ivrig. Kom fram till mig och kunde knappt prata. ”Du du du du du vem vem vem är hon?” Vi avslöjade aldrig det såklart. Men på nå´t sätt fick dom reda på det ändå.
– Vad hände då?
– Det blev fullt krig inom ”De fyras gäng”. Alla ville vara först med att avslöja namnet. Nu gällde det att ringa hem till redaktionerna. Å det var fler som gav sig in i leken. Jansson på TT var en slug rackare, han tog över telefonväxeln i receptionen på hotellet i Garmisch och kopplade alla samtal till fel nummer. Till sist nådde ju nyheten ändå Sverige.

Här är batteriet på väg att ta slut i Stigs mobil. Inte så konstigt eftersom han lever 20 av dygnets timmar i sin bil pratandes i mobilen. Har fått tillräckligt med material för att kunna dela med mig av Stigs anekdoter till er. Tillräckligt mycket av Stigs tid för att stilla saknaden. Dags att avsluta.

– Ska det bli kul att åka tillbaka till Garmisch till helgen då?
– Ja ska inte dit.

Vaddå? Björn å Stig ska ju kommentera både herr- och damtävlingarna.
Har Stig lämnat Björn efter alla dessa år?
Det är inte alls så dramatiskt. Det visar sig att dom ska sitta ”off tube”. Det innebär alltså att dom sitter i Stockholm och kommenterar.
I vanliga fall tycker jag att det är synd när det blir så. Alltid bättre att vara på plats.
Men Stockholm innebär att Stig är nära Vinterstudion.
Stockholm innebär att jag kommer få träffa Stig igen.
Tror jag ska bjuda Stig på middag.
Skulle inte bli förvånad om vi får sällskap av Girardelli, Ingemar, Phil å Steve. Kanske kommer till och med ”De fyras gäng” förbi en sväng. Med Jarevik på tå.

/popsen

Vinterstudion kräver splitvision….

januari 25, 2009

Först. Vad var det jag sa om Krönikören. Visste att han inte skulle kunna hålla sig ifrån bloggen hela semestern. Skönt att höra att Karlsson har det bra, även om det är oroväckande med kaffekaoset. Vet hur viktigt kaffet är för Krönikören.

Sen. Skulle vara intressant att höra hur ni där hemma löser situationen som pågår just nu. Sprint i SVT1. Storslalom i SVT2. Skidskytte i SVT24. Jag har ju förmånen att vara omringad i studion av TV-skärmar. Men det kräver en oanad dos av splitvision för att kolla Jonssons skytte, Emils sprint och Anja storslalom samtidigt. Tur att vi inte har rättigheterna till herrslalomen i Österrike. Då skulle nog huvudet kollapsa.

Sist. Idag tar Björn Ferry sin tredje världscupseger. Då ska jag bara titta på skidskytte. Och dricka kaffe. Det du Krönikören.

/popsen