Posted tagged ‘FIS’

Fatta poängen, FIS !!

mars 22, 2009

Säsongen är slut. Längdsäsongen alltså.
Det svängde en hel del för Sveriges del och det svängde en del på slutet i totalcupen också.
Northug och Majdic hade avgörandet i sina händer inför avslutningen, men båda tappade totalcupen de sista två dagarma.
Cologna och Kowalczyk vann.
Tror jag.

Kanske är det inte över än?
FIS kommer säkert på något nytt. Efter sändningen sitter jag kvar i kommentatorshytten en stund och blickar ut över Lugnets skidstadion. Jag ser hur FIS-chefen Jürg Capol talar i sin mobiltelefon.
Han ser entusiastisk ut.
Kanske diskuteras nya idéer; vilda planer.

Längdåkarna har säkert avslutningsbankett ikväll. Kanske kan det delas ut ytterligare några bonuspoäng för snyggaste kostym?
Eller bästa drink? Sämsta tal? Högsta hatt?

Det ryktas även om att det kommer finnas spurtpriser vid incheckningen på Arlanda imorgon.
Men de får inte räknas in sprintcupen, utan bara i totalcupen.
Om det är bra väder.
På tisdag.

Halåååååååååå??!!
Vad händer inom längdåkningen? Vem har fått för sig att publiken har en enorm törst efter nya tävlingsformer och regler?
Jag har då inte stött på många som vare sig gillat, eller begripit, reglerna för hur världscupen avgjordes.
I alla fall inte det senare.

Bara för att bevisa hur vansinnigt allt är så tar vi Trondheims tremil.
Petra Majdic (åkte suveränt!!) var först imål, men tvåan Kowalczyk fick fler poäng eftersom hon tog spurtpriser.
Tvåan var alltså vinnaren.
Vinnaren förloraren.

Jag är ingen bakåtsträvare, men heller inte dummare än att jag inser att när den som är först i mål inte vinner blir idrotten väldigt obegriplig.
Och om publiken måste ha miniräknare och doktorsexamen i matematik för att begripa vem som verkligen vinner tävlingarna, så är skidsporten illa ute.

Och när världscupens utgång är beroende av hur det går i ett flertal olika tävlingar som pågår parallellt inom ramen för samma lopp blir det för mycket – även för oss som läst på till den grad att vi kan den tjocka bunten med paragrafer utantill.

I lördags tillexempel pågick herrarnas jaktstart. Den innehöll fyra olika bonusstationer (bonussekunder till det tre första vid respektive station), samt ytterligare sekunder att subtrahera från totaltiden för topp tre i mål.

Dessa sekunder ska alltså dras ifrån en totaltid som bygger på två tidigare lopp och ska resultera i en jaktstart en dag senare.
Samtidigt är samma bonussekunder avgörande för världscupsfinalens sprintcup, som ingår i världscupfinalen (som ingår i världscupen), men som bara till viss del ingår i sprintvärldscupen.

I den tävlingen passerades visst Johan Kjölstad (som blev 82:a man i dubbeljakten) av Dario Cologna. Fast Cologna sa själv efteråt att han inte brydde sig ett dugg om sprintcupen som ingår i världscupavslutningen som ingår i världscupen.
Han visste inte ens om att han vunnit den.

Ja, ni fattar …   

Men heder till FIS-folket som uppvisar en imponerande kreativitet.
Fast det kan räcka nu – innan längdåkningen blir så komplicerad att den drunknar i drivor av komplicerade regler.

Men precis som för stora delar av skidpubliken är jag rädd att de som bestämmer inte fattar poängen.

/ Jonas

Annonser

Ett genant misslyckande för FIS

februari 20, 2009

Att fem skidåkares B-prov var ”obrukbara” kunde SVT avslöja redan förra veckan.
Men nu vet vi den exakta anledningen till varför de namn vi gått och väntat på i månader inte blivit officiella.
Internationella skidförbundet, FIS, har alltså undlåtit att meddela den världsomspännande dopningsorganisationen Wada, att man vill spara de misstänkta proverna mer än tre månader (Wada förstör rutinmässigt prover som är äldre än ett kvartal, enligt sina regler).

Nu sitter FIS med fem positiva A-prov, utan möjlighet att analysera B-proven.

Det är naturltigtvis ett stort misslyckande för FIS och enormt genant att man missar att fälla fuskare på något så banalt som en kommunikatiosmiss med Wada.  Istället är nu dessa fem åkare (om de nu är i Liberec) fria att tävla i VM.

Men de förstörda proverna är inte det enda som är upprörande i denna historia. FIS dopningschef Rasmus Damsgaard är i mina ögon en skidvärldens cowboy.
Han kommer ridande med dunder och brak så att snön yr och skjuter vilt från höften.
Uppmärksamhet tycks vara en stor och viktig drivkraft.
Viktigare än skidåkarnas rättssäkerhet.
Varför går han annars ut och slår på stortrumman när han inte har några juridiskt hållbara bevis att komma med?

Damgaard har inte sagt vilka länder det handlar om, annat än att det handlar om ”ett stort land i öster och ett mindre land som geografiskt gränsar till det stora landet”.
Ska jag gissa, med stöd av den magkänsla och de resultat och misstankar jag samlat på mig under mina nio år som skidreporter så säger jag: Ryssland och tja … tja Estland. I alla fall ett litet land.
Men det är just detta som är problemet. Vi vet inte.
Det blir gissningar. Spekulationer. Misstankar. Och det blir fel. Det är därför detta är så olyckligt.

Att det handlar om Ryssland tycks uppenbart, men är det Estland?
Eller år det Finland?
Polen kanske?
Eller varför inte Norge – ett litet land med gräns mot Ryssland.
Kanske Kazakstan, Ukraina, Lettland, Litauen… Ja, ni hör ju själva.

Istället för att tala klarspråk pekar FIS högste dopningschef nu ut ett flertal länder och åkare, bland vilka det förstås finns massor av rena, oskyldiga skidåkare.

Jag är den förste att stödja kampen mot dopning; jag förespråkar skärpta straff och vill inte se en enda fuskare svärta ner den vita snön som konstant faller över Tjeckien.

FIS vet ju vilka fem namn de gäller, men är bakbundna eftersom man inte kan gå ut med dom. Men istället för att hålla tyst väljer man att peka ut ett tjugotal skidåkare från massor med länder.
Varför? För att skrämma – och visa att man hittar nya epo-former?
Såklart.

Men det har ett högt pris. Hade man hållit tyst och istället gjort om testerna nu inför VM hade man förmodligen kunnat fälla samma åkare. Och garanterat några till.
Men det hade blivit ett smutsigt mästerskap – knappast något skidvärlden behöver.

FIS vill ha ett dopningsfritt mästerskap, nu blir det kanske så, men på bekostnad av att en halv skidvärld pekas ut av en cowboy som skjuter från höften.

/ Jonas