Olssons tårar var efterlängtade

Järbyn tog VM-brons i störtlopp.
Bara en svensk har lyckats ta sig upp på pallen i ett världscupstörtlopp.
Han heter Hans Olsson.
Nu har han gjort det två gånger dessutom.
Respekt.

Och om ni någon gång tvekar på varför idrotten berör oss så mycket så kolla intervjun efter målgång.

Det här var precis vad det svenska alpinlandslaget behövde efter en tid där det sett ut som att den riktiga passionen saknats.
Det är förmodligen en synvilla, åkarna sysslar ju trots allt med det dom älskar, men det var ändå befriande att få se Olssons starka känslor.
Stolthet,  lycka och upprättelse.
Men framförallt framtidstro.

Efter tredjeplatsen i Lake Louise bad Olsson nästan om ursäkt för att han hade dragit nytta av att ha haft ett tidigt startnummer som avgjorde mycket av utgången.
Den här gången kändes det som att Olsson knappt hade ro att stanna på prisutdelningen, ivrig att komma igång med den grisigt tunga träningen inför nästa säsong.

Olsson har tidigare uttryckt en stark tro på sig själv utan att lyckas backa upp det med resultat.
Det har gjort mitt förhållande till Olsson lite kluvet.
En kille som ofta varit kaxig i intervjuer, rolig att lyssna på.
En kille som ofta varit försynt i åkningen, tråkig att titta på.
Idag var det annorlunda. Kanske början på något nytt.
Förutom aggressiv åkning och dom starka känslorna var det nämligen också befriande att i intervjun höra Olssons självinsikt.
Han vet att han inte räcker till i dom tuffaste störtloppen ännu.
Han vet också att det bara finns ett sätt att ändra på det.
”Jag ska träna så att ögonen blöder”

Olsson vill bli bäst i alla sorters störtlopp. Ännu är han inte där.
Googlar på Hans Olsson. 321000 träffar.
Först en författare som jobbar på RFSU.
Sen en konstnär från Utterbyn.
Dessutom en Hans Olsson som är socialdemokratisk riksdagsledamot och en som har landsköldpaddor som största intresse.

Uppe t.v. den Hans Olsson som skriver åt RFSU. Uppe t.h. en av Hans Olssons tavlor. Nere t.v. den Hans Olsson som vill se ett maktskifte. Nere t.h. en av Hans Olssons landsköldpaddor.

Där någonstans hittar jag också alpinåkaren Hans Olsson.
Och när jag tänker efter så har han ju efter idag fler kopplingar till dom andra än bara namnet Hans Olsson.

Den Hans Olsson som inte längre gömmer sig i sitt skal och som kan vara på väg att ta över störtloppsmakten efter att ha glömt tavlan i VM och idag skrivit ett nytt kapitel svensk alpinhistoria.

Förlåt. Jag tappade visst linjen för ett ögonblick. Vi kämpar oss tillbaka i banan igen.
Alpinåkaren Hans Olsson är bara 25.
Ge honom några år med ögonablöderträning och nyvunnet självförtroende som skrämmer bort eventuella kvarvarande fartspöken ur hans huvud så kan det bli pallplatser i både Hahnenkammrennen och Lauberhornrennen.

/popsen

Explore posts in the same categories: Vinterstudion

Tags: Hans Olsson, Järbyn

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.